Beräkna utvecklad längd: ämneslängd vid bockning

Q: Varför heter det ”utvecklad längd”?

Eftersom det är den längd detaljen skulle ha om man bockade den helt rak igen – alltså ämnets längd.

Q: Fungerar beräkningen även för flera bockningar?

Ja. Du adderar alla raka delar och alla bågar. Med bockningsavdraget drar du av ett v för varje bockning.

Ett vinkelbeslag ska bli 40 mm och 30 mm långt utvändigt. Hur lång måste plåten vara före bockningen? Summan av yttermåtten, 70 mm, är för lång, eftersom materialet i böjen trycks ihop på insidan och sträcks på utsidan. Den rätta ämneslängden kallas utvecklad längd, och du hittar den via neutrala lagret.

Neutrala lagret

Vid bockning finns det ett skikt i plåten som varken blir kortare eller längre: neutrala lagret. Dess längd är detaljens utvecklade längd. Vid stora radier ligger det mitt i plåten. Vid snäva radier flyttar det sig mot insidan. Det tar korrektionsfaktorn k hänsyn till:

k = 0,65 + 0,5 · lg rs (för r/s < 5, annars k = 1)

r_n = r + s2 · k

r innerradie i mm, s plåttjocklek i mm
k korrektionsfaktor (neutrala lagrets läge)
r_n neutrala lagrets radie i mm

Bockad vinkel med yttermåtten a och b, innerradie r, plåttjocklek s och streckat neutralt lager — Den utvecklade längden består av de två raka delarna och bågen längs neutrala lagret (streckad).

Utvecklad längd för en 90°-vinkel

Varje rak del är yttermåttet minus innerradie och plåttjocklek. Till det kommer neutrala lagrets kvartscirkelbåge:

L = (a − r − s) + (b − r − s) + π2 · r_n

Exempel

Ett vinkelbeslag av 2 mm stålplåt med 4 mm innerradie, yttermått 40 mm och 30 mm.

rs = 42 = 2 → k = 0,65 + 0,5 · lg 2 ≈ 0,80

r_n = 4 mm + 2 mm2 · 0,80 = 4,80 mm

L = (40 − 6) mm + (30 − 6) mm + π2 · 4,80 mm ≈ 34 mm + 24 mm + 7,54 mm = 65,54 mm

Ämnet kapas till 65,5 mm. Bockningslinjen för böjens mitt ligger 37,8 mm från kanten på skänkeln på 40 mm.

Räkna med bockningsavdrag

I verkstaden räknar man ofta enklare: summan av yttermåtten minus ett bockningsavdrag v per bockning. Bockningsavdraget är just skillnaden mellan de båda sätten. I exemplet är det 70 mm − 65,54 mm = 4,46 mm.

L = a + b − v

Bockningsavdrag för vanliga radier och tjocklekar finns i tabeller. För alla andra radier, för innermått eller för vinklar över 90° räknar du ut dem själv via neutrala lagret.

Minsta bockningsradie och återfjädring

Bockar du för snävt spricker plåten på utsidan. Varje material har därför en minsta bockningsradie som ökar med plåttjockleken. Ligger bockningslinjen parallellt med valsriktningen behöver du en större radie än tvärs valsriktningen.

Efter bockningen fjädrar plåten tillbaka en bit, vinkeln öppnar sig lite igen. Hur mycket beror på materialet, radien och tjockleken. Hållfastare material och större radier fjädrar tillbaka mer. Därför överbockar man lätt och mäter den första detaljen.

Typiska misstag

Yttermåtten bara adderade: Ämnet blir då för långt med bockningsavdraget.
Inner- och yttermått blandade: Är en skänkel måttsatt invändigt drar du bara av r där, inte r + s.
Neutrala lagret alltid antaget i mitten: Vid snäva radier blir ämnet då för långt. I exemplet skulle det bli 65,85 mm i stället för 65,54 mm.
Bockningsvinkel och öppningsvinkel förväxlade: En detalj med 120° öppningsvinkel bockas bara 60°.
Bockningsavdragets tecken: Står v som ett positivt tal i tabellen dras det av, det adderas inte.
Valsriktningen förbisedd: Ligger bockningslinjen parallellt med valsriktningen spricker plåten redan vid radier som fortfarande fungerar tvärs valsriktningen.

Vanliga frågor

Varför heter det ”utvecklad längd”?